årsresumé 2014
Då har snart ännu ett år gått och det är dags för mig att följa min tradition och göra en årsresumé. Jag har inte varit så generös med inlägg under dessa 12 månader som passerat, och varför vet jag inte riktigt. Behovet av att dokumentera har funnits, men det har minskat. Så jag får se vad jag kan skrapa ihop!


Januari innehöll otroligt många myskvällar vilket är precis vad januari borde innehålla. Förutom det hann jag även en oförglömig resa till Vemdalen med Sara, William och Sigge. Fan vad vi levde livet i vår lilla mysiga stuga, och i andras stugor för den delen, och åkte skidor från när backarna öppnade tills de stängde i princip. Helt klart en av årets höjdpunkter.
Februari verkar enligt min blogg mest bestått av pannkaksätande, nyttiga frukostar och en plötslig träningsmotivation. För att vara helt ärlig kommer jag knappt ihåg något från denna månad, så det är tur att man har bloggen att kunna kolla tillbaka på. Var glad för att började bli sol, var glad för att det var sportlov och var glad tack vare kära återseenden med vänner.
Jag behöver inte tänka efter överhuvudtaget när jag säger att mars var årets i särklass bästa månad trots att den inleddes med magsjuka. Jag bodde själv i nästan en hel vecka vilket innebar mycket fint sällskap och så hade vi vår första konsert med bandet vilket var galet nervöst och kul. Sen var det ju dags för klassresan till Istanbul vilken tar pallplats som en av årets bästa händelser. En vecka tillsammans med fina fina klassen är något jag sent kommer glömma. Vi hann med att nästan dö på väg till hostelet (jag överdriver knappt), besöka blå moskén, käka glass för fkn 3 kronor, spendera en kväll på ett tak med utsikt över Bosporen och se solen gå upp klockan 5 på morgonen den sista dagen. Galet bra alltihop. Och väl hemma i Sverige igen fyllde min bästa kompis 18 vilket firades med Vapiano och mys på café Dox. Är det något jag verkligen verkligen saknar är det denna månad och allt vad den innebar. MAN KUNDE LIKSOM SOLA I 20 GRADER I SLUTET AV MÅNADEN och jag var så jäkla glad och mådde så bra rakt igenom. Gör inte ens något att jag skulle behöva uppleva magsjukan igen.












Maj blev desto bättre, förutom att min kära katt fick lämna jordelivet. Levde på längtan efter sommarlov och efter att ha sett Björnstammen på Gröna Lund och käkat jordgubbar i stan med Alexandra och Sara åkte jag och bandet på bröllopsgig i Flen. Vi spenderade en helg på ett slott tillsammans med bland annat min syster och hennes vänner. Efter vad som liknande ett sagobröllop spelade vi Håkan, Monkees och Bruno Mars tills klockan blev tidigt, fötterna värkte och halsarna var söndersjungna. När vi kom hem kunde man gå barbent och jag & Sara tog premiärturen till badberget.












Även i oktober stod bloggen tom, men det betyder inte att jag inte hade något för mig, såklart. Från den tredje till den sjätte lät jag frånvarotimmarna i skolan ticka på och befann mig istället i London med mamma, pappa, syster och systers pojkvän. Vi gick på Oxford street, shoppade på Primark, åkte galet mycket taxi, åt frukost i vad vi trodde var Hyde Park och drack öl på engelska pubar. Vi hade det med andra ord jäkligt bra. Att komma hem var faktiskt inte så farligt det heller: jag drack öl på svenska barer likaså, spenderade eftermiddagar med bra människor och hade även några nätters sovsällskap, gick ut för första gången, var på tacomiddag med ett stort gäng fina tjejer från klassen och parallellklassen, kom igång ordentligt med gymnasiearbetet och så hade jag höstlov som även det bjöd på utgång. Livet flöt på väldigt lätt, så jag måste säga att denna månad också var himla bra såhär när man tänker tillbaka.



November inleddes med halloweenfest med Nina, min syster och ett stort gäng av hennes kompisar. Månaden bjöd på både toppar och dalar motivationsmässigt och ena dagen kunde jag tokplugga teori och söka jobb medan jag vältrade mig i framtidsskräck och prokrastinerade nästa. Jag, Alexandra, William, Sara och Lisa såg Ben Howard på Annexet och fick för första gången uppleva att förbandet var bättre än huvudartisten själv. Visst var det nice att höra Ben, men lite ledsna blev vi när han enbart körde EN gammal låt. Sen bestämde sig den fina känslobubblan som jag hade trivts så bra i ända sedan septembers slut tyvärr för att spricka, men efter en vinmiddag med Nina, ett besök hos storasyster och storebror i Lund, Alex & Sigges show "Meningen med livet" tillsammans med Clara och Jakob och ett kvitto på hur fantastiska vänner jag har kändes vardagen ändå hanterbar. Så november var både lite uppförs- och nerförsbacke.


Och så blev det december. Att de ljusa timmarna blev allt färre och färre gjorde inte direkt underverk på det redan ganska kassa humöret, men visst hade jag det fint ändå. Jag och Emmy var såklart guider på öppet hus, en tradition som kommer göra ont att bryta när våra gymnasieår nått sitt slut. Åt julbord med mina kära föräldrar och hann med en spontanutgång på Ace med Sara, Clara och Annika samma kväll. Andra advent spenderades hemma hos mig med ungefär samma gäng som befann sig på tacokvällen i oktober. Julmust, lussebullar, tomteskum och prat i några timmar var väldigt väldigt mysigt. Gick luciatåg i skolan som vi trodde skulle bli katastrof, men det gick alldeles strålande trots avhopp och en tomtedräkt som blev rosa. Det blev jullov och jag och mamma hade vårt årliga lussebullsbak till EMD:s julskiva. Sen hade jag och familjen en mycket mysig men lat julafton. Någon riktig julkänsla fick jag dock aldrig.
Och nu sitter jag här i skrivande stund med enbart 2 dagar kvar av 2014, ett år som ju har varit väldigt bra även om det inte alltid känts så. Hur många månader har jag inte kunnat sammanfatta som "väldigt bra" liksom? Nyårsplanerna har spikats efter mycket om och men och om jag har tur trillar nyårsklänningen ner i brevlådan idag. Förhoppningsvis, och troligen, får jag ett mycket bra nyår och en mycket bra start på 2015. Det känns som att kommande år kan bli hur bra som helst lika gärna som det kan bli pannkaka av alltihop. Jag menar, student: jättekul med frihet men hjärtekrossande att lämna allt och alla. Jobb/plugg: kan halka in på ett superbra ställe och trivas jättebra och få ordning på pluggplaner ELLER inte veta vart jag ska ta vägen. Och så ska ju Sara lämna landet för England i TRE ÅR så den kommer ju svida en del även om jag vet att jag kan hälsa på och vice versa. Så jag vet inte. All förändring skrämmer mig samtidigt som det kan bli pangbra. Eller, det ska bli pangbra. Jag bestämmer det nu. Hoppas ni har haft ett bra 2014 ♡
Kommentarer
Trackback